Money makes the world go round

Åh vad skönt med lön den är månaden. Det kändes extra skönt den här månaden då hela min lön förra månaden gick direkt till vedspisen. Vi fick leva på Anders lön med resten av räkningarna. Och pricken över det i:et så kom alla försäkringsräkingar också. Aj. Och en liten Vera. Men det kändes då som en roligare utgift, men pengarna rullade iväg likt förbannat.
 
Men nu är alla räkningar betalda för den här månaden och det ser ut som om vi kan leva lite för dom också. Det firas med en tripp till Ikea i helgen och en besök på Killer Queen på tisdag. Det är på tiden. Jag tror att våran pippiätna skurmopp ser mer attraktiv ut i kalufsen än mig.
 
Jag vara bara tvungen att säga det. Så att det inte blir så mycket gnäll här på bloggen. Jag har faktiskt saker att jubla över ibland.
 
(Jag som valp)
 
 

Prioritering

Jag var på "Öppen träning" igår på Forma. Charlie fick äran att följa med den här gången. Har var under omständigheterna väldigt duktig. Men jag upptäckte att jag har försummat min lilla farbror. Det är svårt med tre hundar. Det var ju inte riktigt planen att det skulle bli så. När jag skaffade en andra hund så hade jag någon sorts illusion att få en Charlie Jr. Så blev inte fallet. De är som natt och dag. Det är så totalt olika varandra som man kan bli. Som om inte det vore nog så råkade det även bli en tredje. Tack och lov är Kai en lättkött och kravlös historia.
 
Tidigare har jag prioriterat Eldar, som är som en Eldar är. Pigg, arbetsvillig, intensiv, osäker och lättantändlig. En rolig arbetshund. Då han inte har funkat alltid bland folk och fä så har det varit hög prio att åtgärda det. Det känns till stor del åtgärdat nu men när vi har flyttat ut på vishan så faller socialträningen. Det är inte direkt tal om koppelpromenader och hundmöten där vi bor. Då har Eldar prioriterats när det är dags för 'öppen träning'.
 
Nu fick Charlie följa med som sagt. Han var glad och exhalterad så klart, men vad han levde om. Och gruffade. Och när jag gick med honom på en liten kisspromenad så minns jag hur det en gång var, bara han och jag. Jag blir alltid ledsen när jag tänker på det. Hur han har hamnat i skymundan då annat har tagit över. Tiden går och han blir inte yngre direkt. Jag har som alltid sett honom som självklar, han ska alltid finnas där. Helst plötsligt fick jag för mig att rycka ut honom i verkligheten igen och den kom som en kalldusch över mig.
 
Något måste göras. Jag kan inte släppa den ena för den andra. Jag måste helt enkelt prioritera upp båda och lägga annat åt sidan. Ska jag se helt krasst på det så är det egentligen inga problem. Jag kan inte sitta inne och gömma mig från verkligheten, särskillt inte när mina barn blir lidande. 'Öppen träning' är två kvällar i veckan och två dagar i veckan. Kvällarna har jag all tid i världen, det enda som sätter stopp där är min lathet och bekvämlighet. Men det är lätt att prioritera bort när mina hjärtegryn behöver mig. Kanske finns det lite snålhet över bensinen också, men så jäkla mycket kostar det inte. Jag har råd. När hundarna är ur tiden kan jag snåla på bensinen. Om jag i fortsättningen tar med mig båda två på 'öppen träning' så får dom iallafall minst en halvtimme var. En halvtimme två kvällar i veckan. Så lite, så enkelt, så lagom. Varför ska det vara så svårt att få tummen ur?
 
Undrar om jag ska anordna socialpromenader i Råneå till sommaren? Jag måste deala med Lena.
 
 

I människans tjänst

Detta med husdjur. Människan är riktigt grym när det kommer till husdjur. Husdjuren är till för att behaga oss, finnas till för vårat nöjes skull. De ska komma färdiga i ett socialiserat och färdigtränat paket. Handtama, skötsamma, inlärda med alla tix och goda vanor som ägarna kan tänkas vilja ha. Djuren ska helst förvaras på utsedd plats när ägarna inte har tid för det. Detta gäller för alla djur, hästar, hundar, fåglar och diverse smådjur. Jag tänker speciellt på smådjur som olika gnagare. Ett aktuellt ämne då jag nyss har blivit hamstermamma.
 
Normalt köps gnagare till någon tjatig liten unge. "Maaaaaaaamma, jag vill ha. Jag vill, jag vill JAG VILL!!!" Ungen är lyrisk i en vecka eller så sen lockar diverse elektronik mer. Efter en tid så märker familjen att deras nya husdjur är ju skittråkigt. Det ligger mest och sover och bits när dom vill ta upp och gosa med gnagaryngligen. För att alla vet ju, att det flesta ungar vill ju inget annat än att mysa. *ironi* Barn har spring i benen, även djurbarn. Det här med handtam, ingick inte det? Tänk själva att aldrig få gå ut ur ett rum i huset och när du väl får det, ja då ska du snällt sitta stilla i en soffa och ignorera den nya spännande världen utanför. Gör du inte det så åker du in i rummet igen och får inte komma ut igen.
 
Sen har vi det här med burar. VEM faaaan har bestämt storlekar på burar till diverse gnagare. INGEN som har haft gnagare själv eller är noll införstådd med djurpsykologi och djurs naturliga liv och drifter. Hamstrar och kaniner har verkligen dragit nitlotten. Hamstrar och kaniner är de mest "barnvänliga" djuren på marknaden. Råttor går bort då de har ett dåligt rykte och lockar nog mer råttentusiaster som kanske är lite mer införstådda med en råttas natur. Men dessa stackars hamstrar och kaniner. Hur ser hamster-/kaninburar ut idag? En liten låda på golvet och i bästa fall någon centimeter med spån i botten. Hamstrar blir iallafall välsignade med ett hamsterhjul och diverse gräsliga, plastiga, färglada leksaker och tunnlar.
 
Jag hörde av en icke djurmänniska i veckan; "Men sett till dess (hamsterns) storlek så behöver den inte så stort". Åh suck och stön. Okej, häng med nu. Vi har två personer.
En person A på 190 cm.
Vikt över 150 kg.
Intressen: Diverse elektoniska prylar (dator, tvspel osv)
 
Och så har vi en person B på 150 cm.
Vikt 45 kg.
Intressen: Idrott. Natur. Odla. Osv.
 
Vi har två lägenheter åt dessa. Vi har en etta på 15 kvm och vi har en trea på 90 kvm. Hur ska vi fördela dessa? Eftersom person B är liten så borde hen få den mindre lägenheten och person A borde får den större. Dessa personer få aldrig lämna hemmet ever again och måste då pynta sina bostäder för att få den stimulans de behöver. Fortfarande rimligt med fördelningen?
 
Så varför ska då en liiiiten hamster förvisas till en liten fängelsecell med noll möjlighet till att kunna leva ut sina naturliga drifter. Hur lever dom i naturen? Kaniner och hamstrar lever i skog och på stäpper. De lever i hålor i marken som de GRÄVER själva. När det gräver under marken så stöter de på kvistar och grenar som måste GNAGAS bort. De springer mil och åter mil om dagarna i jakt på föda och undkomma rovdjur. Är det konstigt att de är understimulerade och gnager hejvilt på allt så fort de får komma ut. För en morot och lite hårdbröd stillar knappast deras gnagbehov. För guess wha? Det är en gnagare, gnagare gnager. Det är därför de kallas för gnagare.
 
Det jag vill komma till är att skaffa inte djur om ni inte kan tillgodose djurets naturliga behov. Hur lever dom i det vilda? Kan jag tillgodose dessa behov? Kan jag inte? Nähäe då kanske det urgulliga djuret inte passar mig? För är det rätt att stänga in det och fördöma det till ett begränsat liv bara för att jag vill, jag vill, JAG VILL?
 
 

Tandkräm och hårtvätt

Jag försöker gå all in på No Poo nu. Deon är utsorterad. Thai Deo is the shit. Tandkrämen håller också på att åka. Jag är i en prövoperiod med hemmagjord tandkräm. Receptet jag hittade tog jag från den här sidan. Väldigt mycket intressant finns att hämta där.
 
2 msk kokosfett
2 tsk MSM
1 tsk silver
och lite pepparmyntolja.
 
Jag är som sagt i en prövoperiod nu. Jag är lite småskeptisk. Tänderna känns rena, men andedräkten känns det inte som om den gör något åt. Kanske kommer flåset från halsen? Eller är det inbillning? Eller en vanesak? Igår blandade jag i lite bikarbonat och har ett glas med vatten och pepparmynta som jag gruglar med som avslut. Det piffar till drakflåset lite iallafall. Jag har också provat Oil Pulling en gång. Det måste jag göra mer innan vidare utvärdering. Tandpulver ska också provas.
 
Igår testade jag även att tvätta håret med bikarbonat och äppelcidervinäger. Min hårbotten brukar klia som... jag vet inte vad. Särskillt när det blir fett. Och hyperkänslig mot diverse hårprodukter har jag börjat bli också. Nu när jag visade så mycket allergi mot mitt shampo så tänkte jag testa att No Poo-tvätta håret. Först i med bikarbonat i flottskallen. Håret kändes avfettat och lite strävt. Sen sk "surskölj" med äppelcidervinäger och vatten. Håret blev mjuk och rent. Så bikarbonat och äcv is also the shit.

Dagens Vera

I natt har det varit drama här.

Vera fick i vanlig ordning vara ute och lattja igår kväll. Vi gick och la henne i buren och sen nattade vi hundarna. Jag vaknadde efter en stund av en jäklans tassande i vardagsrummet. Tass, tass, kraffs, kraffs, gläffs, gläffs. När Eldar började skälla så gick jag upp för att se vad som stod på och jag började redan då ana ugglor i mossen.

Charlie står och tittar in under bokhyllan och tittar på mig och ber mig ta fram det som är där under. Jag tittar dit och hittar Kais rumpa som sticker ut underifrån bokhyllan. Då börjar jag fatta att något är jäkligt fel och att det inte bara är lukten av Veras framfart under kvällen som är kvar utan kanske rent av en Vera.

Jag sliter ut Kai och tittar in under hyllan. Jo då, mycket riktigt ser jag Vera där under. Stilla. Jag sätter fram handen men hon rör sig inte så jag lyfter fram henne. Där ligger hon i min hand. Livlös. Stilla. Aldeles slapp. Nerdrägglad och tuffsig.

"HON ÄR DÖD!! ANDERS!! VERA ÄR DÖD!!!!"
Jag stryker på henne och säger "Vera snälla vakna, snälla må bra. Lev". Då ser jag nosen börjar sniffa. Hon sniffar och känner lukten av mig och inser att hon är i tryggt förvar. Då sätter hon sig upp i handen och ser något disorienterad ut. Jag är helt övertygad om att hon har x antal brutna ben i kroppen och diverse inre blödningar. Utanpå var hon "hel". Drägglig men hel. Jag försöker klämma och känna så gott det går på en liten hamster men hon reagerar inte på att hon har ont. Jag sätter in henne i buren och väntar på att hon ska falla ner drop dead. Hon ruskar lite på sig och tvättar bort lite dräggel. Sen går hon till sitt motionshjul och börjar springa.

Övertygad om att hon kommer att dö av inre blödningar under natten så går jag och lägger mig och försöker sova. Nästa morgon så väntar jag mig en död Vera i buren. Icket, hon hade fullt upp med morgongympan i motionshjulet.

Stackars lilla Vera, denna någon hade glömt att stänga burdörren och Vera tyckte att hon kunde ta en tur på köksbordet och med den lilla riskornshjärnan så fattar hon inte hur farligt det är att ramla ner från bordet.
Vi får väl se om hon överlever tills hennes nya hamsterpalats kommer.
 
Även i förrgår så trodde vi att Vera hade fått sätta livet till. Vi skulle göra i ordning för mys framför TV:n och när jag kommer in i köket så ser jag något mörkt utsmetat över hela köksgolvet. Jag tänder lampan och ser vad det är. BLOD! Blod överallt.
 
DÅ trodde jag att jag hade glömt stänga burdörren och att Vera hade gjort ett svanhopp från bordet ner i ett hungrigt hundgap. Jag rusar till buren och ser Vera sitta där och vänta på lift till vardagsrummet. Okej, det är inte vera som ligger utsmetad över hela golvet, vem är det då?
 
Då kommer jag att tänka på att Eldar uppförde sig så konstigt när Anders tappade en burk i golvet. Han kom springandes med svansen mellan benen till mig som var i badrummet. Jag trodde bara att han blev rädd, vilket han i och för sig aldrig brukar bli. Så jag börjar undersöka honom.
 
Mycket riktigt, burken hade visst landat längst ut på svanstippen. Eldar med sig yviga svans. det tog väl ett tag för blodet att hitta ut ur all päls och sen var det bara att måla om köksgolvet. Tur att man har någon som kan stämma blod här hemma så att man blev av med det klägget.
 
Stackars lill-Elden han verkar öm och vill inte riktigt att jag ska undersöka tippen. Det är ju inte så bra och bara, jag förstår att det är ömt när jag försöker gräva mig fram genom allt hår.
 
Drama. Alltid denna drama.

Vera

Vi råkade visst bli med hamster. Sibirisk dvärghamster för att vara exakt. En kollega fick för sig att det gick att ha två hamstrar ihop. Sagt om gjort så sökte hamster nr 2 ett hem illa kvickt. Lilla Vera lyckades till slut hitta ett hem... Hos mig. Anders var inte direkt svårövertalad och Vera hämtades hem samma dag. Vera tror tt hon har dött och kommit till hamsterhimlen då hon har först fått bo i djuraffär och sen i en plastlåda den senaste månaden. Hon skulle bara veta att hon ska få ett ännu större palats sen.
 
 

Internationella kvinnodagen

"Grattis på internationella kvinnodagen". Grattis till vad? Grattis till att kvinnor "fick" en dag. EN dag av 365 stycken. En dag om året. En enda dag. Grattis på kanelbullens dag.Grattis, du får äta kanelbullar. Grattis på internationella aidsdagen. Grattis du har aids. Grattis du är kvinna. Grattis till att du inte blev norm.
 
Den dagen då vi inte behöver en dag för att påminna världen om all skit kvinnor får ta, då kan ni säga grattis till mig. All skit som våld, våldtäkter, tvångsäktenskap, sämre lön, sämre arbetsvilkor, osv osv. När kvinnor inte behöver utstå sån skit bara för att de är just KVINNOR då är vi vunnit. Då är ett grattis på plats. Då kommer internationella kvinnodagen handla om att påminna folk vilket helvete kvinnor har fått utstå genom historien för att inte hamna där igen. För hoppningsvis så kommer det inte ens att finnas någon internationell kvinnodag att säga grattis till. Den kommer att vara lika meningslös som internationella stortådagen.
 
Internationella kvinnodagen är en dag då männen helst bör hålla käften. En dag av 365. De har företrädet 364 dagar om året. En dag för alla män att aktivt tänka på alla de fördela de får i samhället bra för att det har en snopp. En dag för dem att tänka på hur de själva faktiskt behandlar kvinnor. Hur de ser på kvinnor. Gå i någon annans skor.
 
Det finns så många starka, svaga, härliga, vidriga, vackra, fula, färgstarka, menlösa, fantastiska, underbara kvinnor i världen. Det finns en kvinna som jag är extra mån om. En kvinna jag alltid kommer att slåss för. En kvinna jag alltid lyfter fram ALLA 365 dagar per år. En kvinna som inte är perfekt och därför är så perfekt.
 
Denna kvinna det är jag.
 
 

Mysfrukost

Ibland måste man lyxa till det. Det brukar vi göra på helgerna. Oftast blir det Amerikanska pannkakor med sylt och apelsin/ingefärsjuice. Pojkarna brukar låta oss sova till kl 7 iallafall på helerna, men det gör inget, för "ring så spelar vi" börjar då.
 
På med radion, steka pannkakor, göra sylt och juice och sen sitta till 9 iallafall då "ring så spelar vi" har spelat klart. Grabbarna ligger och myser vid våra fötter, förutom Kai då, han spanar ut genom fönstret.
 

Forum

Idag känner jag mig tom i skallen. Eller kanske är det för fullt? Det kanske är för mycket som ska ut genom samma dörr så det blir stopp i stället. Jag försökte fejsboka lite för att få inspiration eller ondgöra mig över något.
 
Jag har gått med i diverse grupper om hundar, No Poo och "leva naturligt" osv.Det är lite facinerande hur folk skriver på dessa forum. En del verkar aldrig ha hört talas om Google. "Google vad är det? Jag skriver här på forumet istället. Jag formulerar mig som den amöba jag är och inväntar service hem till dörren". Det var en kvinna som efterlyste bra märken på hundmat, då det foder hunden äter inte skulle hinna levereras i tid innan den mat hon hade kvar skulle ta slut. Hon fick en hel lista med förslag. Dög det? Nej. Det var leveranstid på dessa märken också. Och som en liten parentes senare, djuraffären var ändå stängd så hon fick inte tag på mat iallafall. Till slut föreslog folk att hon skulle gå på Ica och köpa kött då. Men det var för omständigt eller något. Vad ville då människan uppnå med detta inlägg? Igen aning, kanske hemleverans nu, nu, NU av någon fejsbookande själ som förbarmade sig över henne och hennes svältande hund. Eller vad?
 
Varför skirver man på ett forum och frågar något av det mest basic man kan komma på. Kolloidalt silver är en sådan grupp. "Vad är kolloidalt silver?". Men vad fan gör du i den slutna gruppen då om du inte ens vet vad det är, kolla upp innan? Ja, någon kanske har lagt till personen i fråga men igen, Google. Folk verkar tro att forum är som ett uppslagsverk.
 
Näe, nu blir det rundgång. Dags för fika.

Mitt hem, mitt val

En sak jag funderar på, varför har folk så svårt att glädjas med andra? Framför allt när det kommer till hus/boende?
 
Om jag skulle få en krona för alla "goda" råd för att undvika en kommande katastrof i huset så skulle jag vara rik nu. Folk som inte ens vet var jag bor säger; "Jo men det huset vet jag preeeeecis var det är...bla bla bla". Och så visar det sig att de inte har en aning. Och eftersom dom vet ALLT om mitt hus så vet dom ju så klart allt om alla skavanker, fel och brister i huset också.
 
Mitt hus är fullt med svamp. Totalt angripet från grunden. Säkert är det vattenskadat också. För att inte tala om mögel. Men om jag åtgärdar allt deta så ska jag inte tro att lyckan blir långvarig, för huset kommer med största sannolikhet att brinna ner eftersom det kommer att börja brinna i rören till elementen då vi värmer huset med en vedspis. Nja jag vet inte, sist jag kollade så var vatten inte så lättantändligt.
 
Tja, listan kan göras oändligt lång. Än så länge har bara våran vedspis från 50-talet rostat hål i och vi fick byta den. Men där fick jag ju så klart höra att det inte var fel på vedspisen utan att det var vattenskada på vinden som hade runnit ner genom väggarna osv osv. *suck* Detta sas någon som inte ens hade varit förbi och tittat på eländet.
 
OM nu huset mot förmodan skulle visa sig vara i ett helt funktionellt skick utan diverse mögel/vattenskador/svampangrepp så kan vi ge oss fan på att vi måste skotta snö på vintern iallafall. Ööh, ja? Vi bor som i Norrland. Snö finns i Norrland. Mycket snö finns i Norrland. Är det ens något att fundera över?
 
Vet ni vad mer som finns på en gård på landet? Gräs. Gräs måste visst klippas och det hade jag ingen aaaaaning om *ironi*. Tydligen verkar folk tro att antingen har vi 8050 kvm fotbollsplan som måste klippas med nagelsax eller så är alternativet att kräma ut asfalt över hela skiten. Jag vet som inte hur jag ska bemöta detta... Näe, jag vet inte.
 
Få är dom som på riktigt har blivit glada för min skull. Glada och inser att jag kanske har ett intresse av att skotta snö och klippa gräs och gräva i rabatter och klättra på vindan för att byta säkringar titt som tätt. Jag vill inte bo i stan i en liten lägenhet, varken själv eller med tre hundar. Folk är olika, vad är det som är så svårt att förstå?

Thai Deo

Jag har som sagt snöat in på ekologiskt och No Poo. Dagens rekomendation är Tahi Deo. Jag köpte på denna deo på Life-butiken. Och jag är grymt imponerad. Den innehåller vatten och Alun. Punkt.
 
Jag raggarduschade armhålorna över handftet med tvål i morse och på med Tahi Deo. Efter en hel arbetsdag där jag har legat i som ett gehu och  en joggingtur efter jobbet så luktar jag... Ingenting. Nada, Absolutly nothing.
 
Som sagt, grympt imponerad.
 
 

Nystart?

Jag funderar och jag funderar. På bloggen alltså. Jag vill skriva mer matnyttigt här och inte bara dela bilder. Men det gäller ju att få in vanan och börja skriva här. Fast hur svårt kan det vara? Kan jag sitta och Candy Crusha så kan jag nog få tummen ur och börja blogga lite mer intressanta saker.
 
Jag ska som vanligt försöka få in bilder, men datorn har segat någe så in i fasiken med det så intresset har verkligen åkt ner till noll. Men nu har kära svåger (Petter) installerat Linux på datorn så nu ska det väl ändå inte bråka såååå mycket får jag hoppas.
 
Jag funderar på vilka kategorier jag ska ha...?
Pojkarna är given så klart.
Paradiset är allt som rör hus och gård och renoveringar. 
Häxeri skulle kunna vara en. Det rör ju gården lite grand i och för sig men med lite mer magi inblandat.
Ekologiskt skulle kunna var en till.
Och No Poo.
Och sen lite vardgligt halvt meningslöst reflekterande. Det blir nog bra.
 
Måste jag klämma in en bild varje gång också?
 
 
 

RSS 2.0