Prioritering

Jag var på "Öppen träning" igår på Forma. Charlie fick äran att följa med den här gången. Har var under omständigheterna väldigt duktig. Men jag upptäckte att jag har försummat min lilla farbror. Det är svårt med tre hundar. Det var ju inte riktigt planen att det skulle bli så. När jag skaffade en andra hund så hade jag någon sorts illusion att få en Charlie Jr. Så blev inte fallet. De är som natt och dag. Det är så totalt olika varandra som man kan bli. Som om inte det vore nog så råkade det även bli en tredje. Tack och lov är Kai en lättkött och kravlös historia.
 
Tidigare har jag prioriterat Eldar, som är som en Eldar är. Pigg, arbetsvillig, intensiv, osäker och lättantändlig. En rolig arbetshund. Då han inte har funkat alltid bland folk och fä så har det varit hög prio att åtgärda det. Det känns till stor del åtgärdat nu men när vi har flyttat ut på vishan så faller socialträningen. Det är inte direkt tal om koppelpromenader och hundmöten där vi bor. Då har Eldar prioriterats när det är dags för 'öppen träning'.
 
Nu fick Charlie följa med som sagt. Han var glad och exhalterad så klart, men vad han levde om. Och gruffade. Och när jag gick med honom på en liten kisspromenad så minns jag hur det en gång var, bara han och jag. Jag blir alltid ledsen när jag tänker på det. Hur han har hamnat i skymundan då annat har tagit över. Tiden går och han blir inte yngre direkt. Jag har som alltid sett honom som självklar, han ska alltid finnas där. Helst plötsligt fick jag för mig att rycka ut honom i verkligheten igen och den kom som en kalldusch över mig.
 
Något måste göras. Jag kan inte släppa den ena för den andra. Jag måste helt enkelt prioritera upp båda och lägga annat åt sidan. Ska jag se helt krasst på det så är det egentligen inga problem. Jag kan inte sitta inne och gömma mig från verkligheten, särskillt inte när mina barn blir lidande. 'Öppen träning' är två kvällar i veckan och två dagar i veckan. Kvällarna har jag all tid i världen, det enda som sätter stopp där är min lathet och bekvämlighet. Men det är lätt att prioritera bort när mina hjärtegryn behöver mig. Kanske finns det lite snålhet över bensinen också, men så jäkla mycket kostar det inte. Jag har råd. När hundarna är ur tiden kan jag snåla på bensinen. Om jag i fortsättningen tar med mig båda två på 'öppen träning' så får dom iallafall minst en halvtimme var. En halvtimme två kvällar i veckan. Så lite, så enkelt, så lagom. Varför ska det vara så svårt att få tummen ur?
 
Undrar om jag ska anordna socialpromenader i Råneå till sommaren? Jag måste deala med Lena.
 
 

Kommentarer
Postat av: Paula

Vi får fixa massa kurser och socialträffar här i Råneå så slipper du åka ända till Luleå.. Sen så MÅSTE man inte gå kurser för att hundarna ska må bra, man kan göra något med hela flocken hemmavid och hundarna är hur nöjda som helst med det livet ;).

2014-03-25 @ 16:54:55
Postat av: Anonym

Vi bor ju på landet och inte i en tråkig lägenhet i stan. Jag tycker inte man ska ha dåligt samvete menar jag bara för att man inte är lika "duktig" som alla moderna hundägare som går massa kurser i ditt och datt, snart måste dom gå kurs i hur man pissar och skiter också.. Jag menar herregud- DOGGY YOGA finns det t.o.m. ha ha! Många av dom har inget heltidsjobb, hus, familj o.s.v.

Svar: Jo, jag vet att jag ger dom mer än väl hemma. Dom trivs bra på landet. Det är just den sociala biten med främmande som jag inte ger dom. Eller kvalitetstid med var och en. Det kan jag också göra hemma.Doggy Yoga kanske vore något? ;-)
Snoris

2014-03-25 @ 17:01:00
Postat av: Paula

Var jag som skrev, inte anonym ;)

2014-03-25 @ 17:03:24
Postat av: pappsen

Vilka häftiga grabbar!!

2014-03-27 @ 18:37:28
Postat av: Paula

Men hundar är flockdjur- bryr dom sig verkligen om "ensam kvalitetstid" med sin ägare? Jag tycker mest det brukar skapa obalans i min egna flock.

Svar: Kvalitetstid till viss del. Mest för MIN skull också. Jag ser det mer som ett sätt att stärka banden till en viss hund utan störning från de andra. Och jag ser att Charlie blir lite nertryckt av Eldar och det är inte bra för fockens bästa. Ju starkare och självsäkrare Charlie är desto starkare blir flocken. En kedja är inte starkare n dess svagaste länk. Därför vill jag plocka ut den svaga länken på tu man hand och förstärka den. Det handlar mer om träning och teambuilding än kvalitetstid.
Snoris

2014-04-07 @ 08:40:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0