Dagens Vera

I natt har det varit drama här.

Vera fick i vanlig ordning vara ute och lattja igår kväll. Vi gick och la henne i buren och sen nattade vi hundarna. Jag vaknadde efter en stund av en jäklans tassande i vardagsrummet. Tass, tass, kraffs, kraffs, gläffs, gläffs. När Eldar började skälla så gick jag upp för att se vad som stod på och jag började redan då ana ugglor i mossen.

Charlie står och tittar in under bokhyllan och tittar på mig och ber mig ta fram det som är där under. Jag tittar dit och hittar Kais rumpa som sticker ut underifrån bokhyllan. Då börjar jag fatta att något är jäkligt fel och att det inte bara är lukten av Veras framfart under kvällen som är kvar utan kanske rent av en Vera.

Jag sliter ut Kai och tittar in under hyllan. Jo då, mycket riktigt ser jag Vera där under. Stilla. Jag sätter fram handen men hon rör sig inte så jag lyfter fram henne. Där ligger hon i min hand. Livlös. Stilla. Aldeles slapp. Nerdrägglad och tuffsig.

"HON ÄR DÖD!! ANDERS!! VERA ÄR DÖD!!!!"
Jag stryker på henne och säger "Vera snälla vakna, snälla må bra. Lev". Då ser jag nosen börjar sniffa. Hon sniffar och känner lukten av mig och inser att hon är i tryggt förvar. Då sätter hon sig upp i handen och ser något disorienterad ut. Jag är helt övertygad om att hon har x antal brutna ben i kroppen och diverse inre blödningar. Utanpå var hon "hel". Drägglig men hel. Jag försöker klämma och känna så gott det går på en liten hamster men hon reagerar inte på att hon har ont. Jag sätter in henne i buren och väntar på att hon ska falla ner drop dead. Hon ruskar lite på sig och tvättar bort lite dräggel. Sen går hon till sitt motionshjul och börjar springa.

Övertygad om att hon kommer att dö av inre blödningar under natten så går jag och lägger mig och försöker sova. Nästa morgon så väntar jag mig en död Vera i buren. Icket, hon hade fullt upp med morgongympan i motionshjulet.

Stackars lilla Vera, denna någon hade glömt att stänga burdörren och Vera tyckte att hon kunde ta en tur på köksbordet och med den lilla riskornshjärnan så fattar hon inte hur farligt det är att ramla ner från bordet.
Vi får väl se om hon överlever tills hennes nya hamsterpalats kommer.
 
Även i förrgår så trodde vi att Vera hade fått sätta livet till. Vi skulle göra i ordning för mys framför TV:n och när jag kommer in i köket så ser jag något mörkt utsmetat över hela köksgolvet. Jag tänder lampan och ser vad det är. BLOD! Blod överallt.
 
DÅ trodde jag att jag hade glömt stänga burdörren och att Vera hade gjort ett svanhopp från bordet ner i ett hungrigt hundgap. Jag rusar till buren och ser Vera sitta där och vänta på lift till vardagsrummet. Okej, det är inte vera som ligger utsmetad över hela golvet, vem är det då?
 
Då kommer jag att tänka på att Eldar uppförde sig så konstigt när Anders tappade en burk i golvet. Han kom springandes med svansen mellan benen till mig som var i badrummet. Jag trodde bara att han blev rädd, vilket han i och för sig aldrig brukar bli. Så jag börjar undersöka honom.
 
Mycket riktigt, burken hade visst landat längst ut på svanstippen. Eldar med sig yviga svans. det tog väl ett tag för blodet att hitta ut ur all päls och sen var det bara att måla om köksgolvet. Tur att man har någon som kan stämma blod här hemma så att man blev av med det klägget.
 
Stackars lill-Elden han verkar öm och vill inte riktigt att jag ska undersöka tippen. Det är ju inte så bra och bara, jag förstår att det är ömt när jag försöker gräva mig fram genom allt hår.
 
Drama. Alltid denna drama.

Vera

Vi råkade visst bli med hamster. Sibirisk dvärghamster för att vara exakt. En kollega fick för sig att det gick att ha två hamstrar ihop. Sagt om gjort så sökte hamster nr 2 ett hem illa kvickt. Lilla Vera lyckades till slut hitta ett hem... Hos mig. Anders var inte direkt svårövertalad och Vera hämtades hem samma dag. Vera tror tt hon har dött och kommit till hamsterhimlen då hon har först fått bo i djuraffär och sen i en plastlåda den senaste månaden. Hon skulle bara veta att hon ska få ett ännu större palats sen.
 
 

RSS 2.0